Vissa
springer, vissa spelar tennis och vissa gör ingenting. Under det senaste året har min motion bestått av ett visst antal svettiga timmar på
gymmet veckan. Och mitt nyårslöfte till mig själv har varit att hitta på nya, roliga sätt att motionera - annars finns risken att jag tröttnar.
Förra veckan anmälde jag mig så till en rad mer eller mindre extrema sporter. I mars ska jag på fäktningskurs och i februari ska jag utstå en helg av jooga. Igår inledde jag dock vårens dans-säsong med ett svettigt pass Reggaeton. Målet var att ha så roligt som möjligt, att skaka ordentligt på den där rumpan och att svettas under tiden.
Först skrattade jag åt stället där vi tränade - en balettsal inklämd mellan boxningsrum, från vilka det hördes diverse vrål med jämna mellanrum. Sen skrattade jag åt vår lärare - en mycket streetwise uppenbarelse med stooora kamouflagefärgade byxor och ett välansat skägg. Och sen skrattade jag resten av timmen åt mig själv - jag såg nog ut som urtypen aven styv, finsk kvinna som försöker efterlikna de jamaicanska brudarnas böljande kroppsrörelser.
Idag känns ryggen som om den fått en ordentligt workout. Jag ler ännu och räknar dagarna tills nästa veckas lektion. Nyårslöftet verkar ha gått bra till denna del, åtminstone var min första danslektion på tio år en extremt humoristisk uppelvelse!
