God Jul på er alla, i flera dagar till. Ännu får man med gott samvete vila, äta, läsa och bråka med nära och kära. Och göra allt sådär långsamt och försiktigt.
Min mamma hade städat ur några lådor inför julen och hittat mina gamla modersmålsuppsatser från gymnasiet. Och oj, så jag grät när jag läste dem :) De var skrivna när min värld ännu var ljusrosa, när krig var definitionen på svårigheter (sånt som inte händer åt mig, alltså) och när Vasa var centrum för min värld. Bland uppsatserna fanns flera Pär-berättelser. Det är berättelser om Pär, en liten trollpojke, som vandrar i skogen. Om Pär har jag skrivit sedan jag var barn och om Pär skriver jag ännu. Men det är nästan vemodigt hur sorglösa berättelserna om Pär var för tio år sedan jämfört med de som jag skriver nu...
Ja, det var nostalgi. Nu blir det framtid - jag har nämligen fått en symaskin i julklapp. Och inte vilken symaskin som helst, utan en megadatoriserad liten grej. På torsdag ska jag på symaskinskurs för att lära mig hur den fungerar, och sen är det bara att gräva fram designern i mig och sätta igång :)
