Söndag i Tölö
11.00 Ida går förbi busshållplatsen, ser en kvinna i tunna kläder och med resväska bredvid sig. Ida tänker att hon är jävligt lycklig som får åka på semester nu.
13.30 Ida går förbi igen, samma dam står kvar. Ida blir fundersam och tänkte att det var konstigt.
15.30 Ida går förbi igen, ringer polisen och ber dem komma och prata med kvinnan som nu vankar maniskt under taket på busshållplatsen. Polisen svarar att folk får stå var de vill, att Ida inte har något att göra med det.
17.30 Ida tar bussen från busshållplatsen där kvinnan ännu står, och busschauffören ringer polisen via buss-centret. Kvinnan ser allvarligt medtagen ut.
20.00 Ida kommer hem, kvinnan ännu på plats. Ett yngre par dyker upp som har smörgåsar i väskan och de ger en smörgås åt kvinnan som inte svarar på tilltal och har svårt att andas. Efter litet härjande i telefonen kommer en polisbil, och poliskvinnans första replik till Ida är: Miks sä et soittanut aikaisemmin jos kerran näit, että se seisoi täällä. Sit ei olis tarvinnut viedä sairaalaan.