Igår fick jag uppleva något av det mest skrämmande jag varit med om på länge: Maria, min landlord och kämppis bestämde sig för att ordna bantningsparty hemma hos oss igår. Hon hade bjudit in en massa vänner, som en efter en anlände. Stora damer, mycket ljusblå ögonskugga, tjocka guldkedjor och gigantiska handväskor. Där satt de sedan och mätte blodtryck, diskuterade recept, läste bantningböcker och vägde sig. Och åt ost, kex, bröd, kakor och drack vin.
Alltså jag förstår inte. Jag börjar faktiskt tro att jag aldrig kommer att förstå de här människorna.
