Mitt liv stör mitt arbete. Eller så kanske det är mitt arbete som stör mitt liv, jag vet faktiskt inte.
Precis som för
Marsu blev det plötsligt hektiskt på jobbet. Eller inte så plötsligt kanske, skillnaden nu mot tidigare är att jag faktiskt är på plats i storstan och arbetar mig igenom hela dagar utan resor eller annat avslappnande mellan verserna. Hur som helst så är det inte bara på arbetet det blivit bråttom, min fritid går dessutom ut på att ta mig från ställe till ställe och hinna med så mycket som möjligt. Det är gäster som ska underhållas, filmer som skall beskådas, ölstop som ska tömmas och gamla vänner som ska gratuleras. Och så vill jag sova mycket.
Det hela är en omöjlig ekvation har jag insett. Bättre att bara hänga med och se vad det är som blir bäst gjort när det undermedvetna börjar sålla. Idag verkar inte arbetet ha alltför hög prioritet.
