perjantaina, huhtikuuta 04, 2008

Vår

Nu, fan, är våren här. Jag har strulat mig till jobbet iförd kostym och sneakers, hörlurar och solglasögon. På parkeringsplatsen bakom Finlandiahuset ylade jag i takt med James Dean Bradfield och kände hur fräknarna förökade sig i vårsolen. Det var första gången i år jag faktiskt kunde njuta av solskenet och värmen, och jag riktigt kände hur vinterkänslan försvann.

Dessutom är det ju lagom tacksamt att vårens ankomst sker på en fredag. Nu kan man njuta hela helgen. Jag ska få celebert besök, och man kan bonga mig bland annat på Sveaborgs färjor.

Och så ska jag sätta mig in i ifall jag gillar pepsodent-stubb eller inte. Jag känner ett intuitivt äckel för honom, men rätt ofta är min intuition missledande. Så jag tänkte plöja igenom litet han sagt och sen bestämma mig. Jag tror dock att det kan bli svårt för honom att imponera mig så pass mycket att det skulle väga tyngre än pepsodent-leendet och den blå-vit-rutiga slipsen han brukar använda.

Och så ska jag sko-shoppa. Det är ett måste. Jag är i akut behov av vårskor, men eftersom jag själv inte har en aning om hur ett par vårskor ser ut så har jag haft vissa problem med att hitta sådana. Det löser sig väl förr eller senare, snart är ju sommaren här hur som helst.

4 Comments:

Anonymous Anonyymi said...

Stubb var ju en riktig fullträff. Trots garnityret!
Men vad säger din intuition då om hans sms-fixerade företrädare?

08 huhtikuuta, 2008 12:18  
Blogger Unknown said...

Stubb fullträff? Var är din fosterländskhet?

Min intuition säger om hans företrädare som om många av företrädarna för dennes generation: Det börjar vara hög tid att anpassa sig till ett nytt samhälle, med nya krav och där gamla gubbar inte längre får "gubba till det" hur som helst.

17 huhtikuuta, 2008 15:54  
Anonymous Anonyymi said...

Just det. En fullträff. En femspråkig, relativt ung, världsvan och framåtsträvande finländare.

Min fosterlandskänsla finns ingjuten i ryggraden och hjärtat. Att den ifrågasätts får blodet att koka.
Hur är det med den egna fosterländskheten, bästa nomad.

21 huhtikuuta, 2008 13:24  
Blogger Unknown said...

Ack, min fosterländskhet är på topp. Har bokat in min semester på Valamo - jag skämtar inte. Vägrar resa utanför vårt kära fosterlands gränser om det inte är absolut nödvändigt.

22 huhtikuuta, 2008 16:20  

Lähetä kommentti

<< Home

Free Hit Counters
Site Counters